
Livet är för kort för att framleva sina dagar i säckväv! Jag har alltid tyckt att människors förkärlek för oblekt, beige, grått och brunmurrigt är obegripligt. Man behöver faktiskt inte se ut som en fotomodell för att ha rätt att synas. En deppig dag ska man klä sig riktigt fin, så känner man sig gladare. Om inte annat kan man göra sin omvärld glad. Eller så får de skratta elakt om de vill-men det är bara för de själva är så rädda och ”beige”.
Nu gillar jag att sy som avkoppling; helst klänningar förstås. Jag gillar formspråket på 1950-talet, när man gjorde fantasifulla bilar i läckra färger som skulle få dagens estetpoliser att svimma. Jag gillar en massa andra saker också och är inte rädd att säga vad jag tycker. Gillar du också 50-tals grejor och udda kläder; välkommen in i min garderob! Och för övriga rekommenderar jag bloggen.
